Det finns en sorts siffra som är lätt att reagera på och svår att göra något med. Veckans siffra är precis sådan.

Energimarknadsinspektionen rapporterade den 29 september att spotpriset i SE3 – vårt elområde här i Skaraborg – ökade med 104,9 procent under vecka 39. Veckomedlet landade på 109,8 EUR/MWh. Med ECB:s referenskurs den 29 september, 11,3210 kronor per euro, motsvarar det omkring 124 öre/kWh i rent elpris, före moms, elskatt och nätavgift.

Dubbelt så dyrt på en vecka. Det är en rubrik. Men det är inte den siffran du fattar beslut på. Låt oss reda ut vad som faktiskt hände.

En vecka som egentligen var tre olika veckor

Tittar man på dygnen bakom veckomedlet ser det ut så här i SE3, enligt samma rapport från Ei:

Vecka 38 hade ett veckomedel på 53,6 EUR/MWh, ungefär 61 öre/kWh. Måndagen låg under den nivån, lördagen strax över och söndagen omkring en fjärdedel högre. Det var fyra vardagsdygn i mitten som gjorde jobbet med statistiken – och inne i dem var spridningen ännu större. Ei:s lägsta kvartspris i SE3 under veckan var 7,4 EUR/MWh, drygt 8 öre/kWh.

Veckomedlet är ett medelvärde av dygnen, och det säger inget om hur jämnt priset låg. ”Priset fördubblades” stämmer därför för veckan som helhet – men inte för dig som bara var igång på måndagen, när priset låg lägre än veckan innan. Följ nivåerna dygn för dygn på vår sida med aktuella elpriser.

Samtliga priser i artikeln avser spotpris exklusive moms, elskatt och nätavgift, omräknade med ECB:s referenskurs den 29 september 2026.

Vad som rörde sig, och vad som inte gjorde det

Ei anger ingen orsak till uppgången. Det gör inte vi heller, utan att märka ut det. Men vi kan titta på vilka variabler som faktiskt rörde sig – för en förklaring som bygger på en siffra som stått still är ingen förklaring alls.

Det som rörde sig i prishöjande riktning var importen. Tillgänglig överföringskapacitet för import till Sverige minskade med 8,1 procent och låg på 43,3 procent i veckomedel. Det mesta annat rörde sig åt andra hållet: gaspriset på den europeiska gasbörsen TTF sjönk med 7,8 procent, och tillgänglig vattenkraft, vindkraft och kärnkraft ökade allihop. Kärnkraftens tillgänglighet ligger däremot fortfarande lågt i absoluta tal – 52,8 procent, även efter uppgången.

Vår bedömning, inte Ei:s: ett system med låg kärnkraftstillgänglighet och stramare import är känsligare för enskilda dygn med hög efterfrågan. Då räcker ett väderomslag för att fyra dygn ska dra upp ett helt veckosnitt.

Nätavgifterna: en nyhet som går åt två håll samtidigt

Samma dag beslutade Svenska kraftnät om nästa års avgifter. Drygt 8,3 miljarder kronor förs tillbaka till de nätkunder som är direktanslutna till stamnätet från den 1 januari 2027 – drygt 2 miljarder på energiavgiften och drygt 6,3 miljarder på den fasta avgiften. Pengarna kommer från så kallade flaskhalsintäkter, som uppstår när el förs mellan elområden med olika pris.

– Genom att återföra flaskhalsinkomster till dem som använder elsystemet lindrar vi effekterna av att elpriserna stiger, säger Maja Lundbäck, generaldirektör på Svenska kraftnät.

Men läs vidare i beslutet. Från 2027 börjar Svenska kraftnät trappa ned reduceringen av den fasta avgiften, med cirka 350 miljoner kronor. Eftersom dagens reducerade nivå är låg innebär det en höjning på ungefär 20 procent i genomsnitt för nätkunderna som grupp.

Hushåll och företag betalar inte den avgiften direkt till Svenska kraftnät. Hur mycket som når din faktura beror på hur ditt nätbolag för vidare avgifterna inom sin intäktsram – det tak för intäkterna som varje nätbolag har fått fastställt.

Slutsatsen är alltså inte ”nätavgiften sjunker”, utan att de senaste årens rabatt har börjat trappas ned. En planeringsförutsättning, inte en nyhet för i vinter.

Vad Energimyndigheten säger om vintern

Energimyndigheten bedömer att läget inför vintern är något mer utmanande än normalt.

”Vår analys pekar inte på någon bristsituation i elsystemet. Däremot ser vi en förhöjd prisrisk, med större sannolikhet för perioder med höga elpriser än vad vi har sett de senaste åren. Större svängningar i elpriserna är det nya normalläget som vi tror kommer att fortsätta under överskådlig framtid.”

Gustav Ebenå, avdelningschef för Systemanalys och statistik, Energimyndigheten

Notera vad som inte står. Inte ”elpriset blir högt i vinter”. Utan: svängningarna blir större, och sannolikheten för dyra perioder är förhöjd.

Vad det betyder för dig

Vanliga frågor

Vad var elpriset i SE3 vecka 39 2026?

Veckomedlet var 109,8 EUR/MWh, omkring 124 öre/kWh exklusive moms, elskatt och nätavgift, enligt Energimarknadsinspektionen. Det är en ökning med 104,9 procent från vecka 38, som låg på omkring 61 öre/kWh. Dyrast var tisdagen den 22 september med omkring 192 öre/kWh.

Varför steg elpriset i september 2026?

Energimarknadsinspektionen anger ingen orsak till uppgången vecka 39. Av de variabler som rörde sig gick främst importen i prishöjande riktning: tillgänglig importkapacitet till Sverige minskade med 8,1 procent. Gaspriset sjönk och tillgänglig vatten-, vind- och kärnkraft ökade, men kärnkraftens tillgänglighet låg fortfarande lågt på 52,8 procent.

Sänker Svenska kraftnät nätavgiften 2027?

Delvis. Drygt 8,3 miljarder kronor förs tillbaka till kunder som är direktanslutna till stamnätet från 1 januari 2027. Samtidigt börjar reduceringen av den fasta avgiften trappas ned, vilket ger en höjning på ungefär 20 procent i genomsnitt. Hur det påverkar din faktura beror på ditt nätbolag.

Blir elen dyr i vinter?

Energimyndigheten ser ingen bristsituation i elsystemet inför vintern 2026–2027, men en förhöjd prisrisk med större sannolikhet för perioder med höga elpriser än de senaste åren. Myndigheten bedömer att större prissvängningar är det nya normalläget.

Källor: Energimarknadsinspektionen, Läget på elmarknaden vecka 39 2026, publicerad 29 september 2026. Svenska kraftnät, pressmeddelanden 29 september 2026. Energimyndigheten, nyhet 29 september 2026. Europeiska centralbanken, referenskurs 29 september 2026.